Talare på SäkerhetsDagen 2023. Foto: Lisa Heino
Det dystra omvärldsläget och gängkriminalitetens utbredning i Sverige var teman som flera av talarna återkom till, men även cyberhot, totalförsvar och vikten av identitets- och bakgrundskontroll vid rekrytering avhandlades.
Oscar Johansson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan inleder dagen med att tala om sin bok ”Hotet från Ryssland” och prata om den i det närmaste existentiella konflikt Ryssland upplever befinna sig i, i relation till väst. Han förklarar hur hotet från Ryssland är underrättelsetungt, med gott om KGB-folk i landets toppskikt, och långvarigt i och med att fiendebilden cementeras med hjälp av propaganda samt att Ryssland kompenserar det faktum att de är svagare rent militärt gentemot väst med att skicka ut kärnvapensignaler. Han avrundar med en liten strimma hopp om att hotet från Ryssland inte är övermäktigt om vi väljer att agera och inser att behoven är stora samt att det finns extremt mycket att göra.
Dagens första paneldebatt handlar om cyberhot i en digitaliserad värld och inleds av Johan Malmliden, vd på Omegapoint, som bland annat betonar vikten av att bygga in kvalitet och säkerhet från grunden i alla system. Den industriella tekniken blir mer och mer uppkopplad men är fortfarande relativt osäker ur ett cybersäkerhetsperspektiv. Även Johan kommer in på den globala konflikten mellan det fria väst och autokratiska länder som Ryssland, Kina, Iran m.fl. och vikten av att väst ”vinner” fler affärer i utvecklingsländerna för att dessa inte fullkomligt ska tas över av autokratisk makt.
Ytterligare medskick från paneldebatten kommer från John Billow, FMV, som betonar att globalisering och digitalisering gör oss globalt sammanlänkade och påverkade av geopolitiken. Att specialiseringen hos it-brottslingar hela tiden ökar och bedrivs av brottskonglomerat som opererar som större företag och helt utan hänsyn till landsgränser.
Vidare diskuteras det stigma som finns i att prata om misslyckade it-system och att vi i Sverige, som ett teknikvänligt land, tyvärr är naiva vad gäller it-säkerhet. Vi måste inse att cybersäkerhet handlar om hur vi förhåller oss till det digitala hela tiden, i alla sammanhang, och att det på så sätt är en konstant närvarande fråga som inte är möjlig att separera från sin yrkesroll och sitt privata jag.
På frågan hur företag ska förbättra sin it-säkerhet ger panelen följande medskick:
- IT och cybersäkerhet måste få vara en del av affären. Det kommer att göra verksamheten stel och tungrodd ibland men det måste få vara så för att man ska få smällarna ”på rätt ställe”.
- Fokusera inte på pris vid den initiala upphandlingen, se på den långsiktiga investeringen.
- Ta in en resurs som gör en analys av läget och behoven innan ni påbörjar en upphandling.
- Utbilda din personal och bygg en bra verksamhet med lojala medarbetare.
Efter lunchpausen är det dags för rikspolischefen Anders Thornbergs anförande. Han inleder med att betona vikten av att få tillgång till relevant information i digitala kanaler och vilken betydelse det spelar i polisens arbete. Detta, säger Anders Thornberg, är en fråga som Sverige driver stenhårt under ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023.
Han berättar vidare att det nya tvångsmedlet ”Genomsökning på distans” gör det möjligt för polisen att inhämta information lagrad i utlandet, vilket har stor betydelse för framtida brottsbekämpning, att cyberbrottsligheten har haft möjlighet att växa i en mycket snabb takt i och med att it-säkerheten inte håller jämn takt med it-utvecklingen i samhället. Här nämner han även vikten av att myndigheter och privata aktörer samverkar för att nå ett gott resultat.
Vidare berättar Anders Thornberg om de utökade befogenheter ordningsvakter kommer att få. Att ordningsvakter i och med utbildning av polisen samt tillgång till systemet Nova, och så småningom även Rakel, kommer att kunna avlasta polisen i vissa delar av verksamheten.
Han kommer även in på vikten av förebyggande arbete. I dagsläget tillkommer cirka tre personer om dagen till den kriminella miljön, unga och ostraffade personer från olika delar av Sverige och som polisen inte har någon koll på. Det är en trend som måste brytas, helst i så tidig ålder som möjligt. Sekretessen är fortsatt ett stort problem som gör att myndigheter inte kan dela information sinsemellan och försvårar det förebyggande arbetet.
Det öppnas upp för frågor och på den första frågan om fler poliser är en lösning blir svaret ja. Polisen behöver bli fler och kommer då att kunna göra ett bättre arbete. Anders ser gärna att Sverige kommer upp till EU-snittet och får fler områdespoliser och ingripandepoliser som kan arbeta förebyggande. Han betonar även vikten av att jobba snabbare och smartare.
På frågan om det finns tillräckligt med resurser för att bekämpa cyberbrottsligheten blir svaret nej, det finns inte tillräckligt med resurser med tanke på vilken hastighet brotten sker.
Michael Malm från Försvarsmakten inleder sitt föredrag med att måla upp en lägesbild av den nuvarande situationen i omvärlden och det säkerhetspolitiska läget. Ett läge där Ryssland är beredda att ta enorma risker, såväl ekonomiska och humanitära som politiska, för att nå sina mål.
Han förklarar att kriget i Ukraina ger oss en bild av hur ett modernt krig kan te sig. Med AI-applikationer och drönare varvat med gammal materiel. Paramilitära grupper (27 grupper där Wagnergruppen är den mest kända), psykologisk krigföring, handelskrigföring, cyberkrigföring och kulturell krigföring där man vill eliminera Ukrainas kulturella arv och göra det historielöst. Den här typen av krigföring är inget nytt utan skedde även under krigen i Syrien och Tjetjenien.
Michael är tydlig med att Försvaret, baserat på ovan, inte utesluter någonting. Detta innefattar även risk för kärnvapeninsatser. Man måste planera för det oinskränkta kriget och det faktum att situationen kan förändras mycket fort.
Men var innebär då detta för oss?
Michael förklarar att Sverige i och med att vi är en del av det kollektiva väst, utifrån det ryska sättet att tänka, är del av fienden och ett potentiellt mål. Och att tillverkning, lagerhållning och transporter är delar av samhället som Ryssland kan komma att angripa.
Här kommer anförandet in på totalförsvarets betydelse. Hela samhället ska och måste engagera sig i den frågan. I Sverige finns idag 456 myndigheter och 1.3 miljoner företag som alla utgör en stor och betydande del av totalförsvaret. Utöver det finns det ca. 400 000 föreningar av olika slag där det starka föreningslivet har bidragit till en bra organisationsförmåga när saker och ting går fel.
Men det är inte bara myndigheter, företag och organisationer som omfattas av totalförsvarsplikten. Alla medborgare och boende i Sverige som är mellan 16-70 år är totalförsvarspliktiga vilket innebär att alla, om det behövs, är skyldiga att delta i verksamhet som krävs för att förbereda Sverige för krig.
Michael lyfter att Sverige har en mycket bra plattform att stå på och jobba utifrån men att vi skulle behöva fokusera mer på reparationsberedskapen samt elförsörjningen. Han lyfter även att samhällskunskapen är en brist och att det är för få, särskilt på myndighetsnivå, som har kunskap om hur det svenska styrsystemet fungerar på lokal, regional och nationell nivå.
Dagens andra paneldebatt med tema ”Hotet inifrån – hur vet du vem du egentligen anställer?” behandlar vikten av identitets- och bakgrundskontroller vid rekrytering. Här lyfter paneldeltagarna vikten av att genomföra en identitetskontroll vid ett fysiskt möte där id-handlingar kan ses över noggrant. Man kommer även in på det faktum att AI gjort det enkelt att förfalska id-handlingar vilket leder till att man helst ska dubbelkolla id-kort mot originalhandlingar utställda av ansvarig myndighet.
Man betonar vikten av att, som företag, inte skämmas över att genomföra bakgrundskontroll vid rekrytering utan snarare se det som en kvalitetsstämpel på ditt företag. Se det som en handling som visar att ni arbetar förebyggande och tar säkerhet på allvar.
Under dagens tredje paneldebatt med temat ”Säkerhetsbranschen – en framtidsbransch” ligger fokus främst på kompetensbrist i en bransch som boomade under pandemin och fortsatt växer. Man påtalar problemet med att man gärna rekryterar ur de egna leden och på så sätt driver upp lönerna tills man når ett tak och måste börja tänka nytt. Detta har lett till att företag nu måste öppna upp för nya tankesätt när man rekryterar och även lägga fokus på att jobba in utbildning i organisationen. Att vara en lärande organisation med ett ”A-lag” och ett ”B-lag” där personer hela tiden är under upplärning kommer vara av stor vikt för att täcka kompetensbristen. Eftersom man inte kan förlita sig på att skolor kommer hänga med i teknikutvecklingen måste utbildningen ske på företagen där tekniken finns.
Man pratar också om att studier visar att unga idag gärna arbetar för ett högre syfte och gärna vill kunna göra skillnad såväl för vanliga individer och folk som far illa liksom för det egna landet. I det hänseendet har säkerhetsbranschen ett försprång att kunna erbjuda arbetssökande just ett meningsfullt arbete där man verkligen kan göra skillnad.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) är inbjuden för att berätta mer om hur branschen påverkas av framtida politiska satsningar. Han inleder med att lyfta samhällsutvecklingen där skjutningar och sprängningar gör att Sverige sticker ut på ett exceptionellt sätt, sett ur ett nordiskt perspektiv. Att den brottslighet vi ser idag med personer som inte skyr några medel och är likgiltiga för vilka konsekvenser våldet kan få för folk i närheten är en utmaning för hela systemet.
Gunnar Strömmer betonar att polisen efterfrågar möjligheten att använda hemlig avlyssning i preventivt syfte, de problem som sekretesslagstiftningen innebär för att kunna arbeta preventivt och vikten av bevakningskameror för att kunna klara upp brott. Han tar även upp tystnadskulturen som behöver brytas eftersom den gör att rättsstatliga värden sätts på spel.
Precis som Anders Thornberg tar Gunnar Strömmer upp ordningsvakterna som en tillgång framåt.
På frågan om hur han ser på privata fängelser säger han att det inte är aktuellt i dagsläget, men han stänger heller inga dörrar för den möjligheten framöver.
Den 18 augusti 2021 drabbades Gävle av ett 1000-årsregn som innebar en enorm utmaning för samhället. Dagens sista talare är Cathrine Holgersson, vd på Gavlegårdarna som är Sveriges största allmännyttiga fastighetsbolag med ca 60% av alla hyreslägenheter i Gävle kommun.
Cathrine berättar målande om det extrema skyfallet som drabbade 8.000 hushåll och 14.500 hyresgäster, hur krishanteringen fortlöpte och det orimliga trycket från media. Hon berättar även om den brand som drabbade ett av Galvegårdarnas hyreshus ca. 6 veckor efter skyfallet.
Hennes viktigaste medskick kring krishantering är att:
- Ta hjälp av experter, det finns alltid någon ute i landet som är mer påläst.
- Ta kontroll över kommunikationen. I Gavlegårdarnas fall innebar det veckovisa presskonferenser.
- Var realistisk – inte snäll.
- SMS-kommunikation är ett bra sätt att snabbt få ut information på. Telefonen är ofta lättillgänglig och nära till hands.
- När det akuta läget är över, se över hantering, avtal med mera och påbörja arbetet med att förbättra processerna.
Säkerhetsdagen avslutades med mingel och bankett där Stora Säkerhetspriset delades ut.
